onsdag 10 juni 2009

den växande paniken

kom bara på en titel, nu står det still



jag undrar mycket vad folk tror jag lyssnar på när de ser mig med min ipod. när jag typ ler och skyndar nerför prinsgatan och de ba wow hon måste lyssna på nåt bra, så ser det ut, hon ser ut att njuta av musiken.
ja, jag njuter av musiken jag njuter av pandora - one of us och tänker "det trodde ni fan inte".


när jag är påväg till second handaffären och känner den totala kraftlösheten, tror att det här går att fixa till. fortsätter med rage against the machine, känner hur de uppfyller mig och ger mig styrka. orken. men det är kraft som sipprar ut alldeles för fort. idag räckte inte rage. på hemvägen vet jag att det inte är någon idé, låter bli sökandet efter styrketåren. kapitulation?
jag väljer magnetic fields - i think i need a new heart, då blir jag alltid alltid glad. jag vet, jag behöver ett nytt hjärta, ett nytt förnuft. nästa låt och nästa. och jag tänker att jag är så jävla lycklig som har magnetic fields. (i should have forgotten you long ago, but you're in every song i know)



och nu njuter jag av sigur ros. sigur ros är som pumpande blod. när jag lyssnar på sigur ros känner jag mina hjärtslag mycket tydligare. det känns också som att jag ligger och flyter i ett hav, öronen under vattnet. lite böljande.


music is min jävla boyfriend
mitt jävla syre, min jävla bästa vän, music is mitt jävla allt
älskar dig, musik.

4 kommentarer: