strålande logik

orkade inte borsta tänderna inatt, för att kompensera latheten tog jag av mig mina örhängen


förr brukade jag blogga om alla fantastiska festnätter. det känns typ omöjligt nu


---edit

häääääär, mina fantastiska festnätter. håll tillgodo!

gött formulerat ändå

författaren må vara kristen men det är inte som att jag bryr mig då jag har vett att inse att det inte har med gud att göra. daniel keeps on pushing me att tänka på dessa rader och jag ger honom några poänger, läs, lär och lev

ge mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra,

mod att förändra det jag kan,

och förstånd att inse skillnaden.

so tough so cute

vet precis vad jag ska göra för att sticka mentala knivar i magen på mig själv, dra humöret i botten snabbare än blixten
lätt hänt, jag lär mig aldrig

something's gonna happen soon

funderar över mitt enorma behov av att definiera mig själv.
är nyanmäld till högskoleprovet som jag tänker göra just for fun och helt utan förberedelser.
har valt ut en fantastisk ringsignal så jag kommer skutta till av lycka varje gång någon ringer.

be strong - another day will rise

okej det känns inte helt accepterat att bli lite till sig varje gång man hör Takida – As You Die, jag känner att det kräver en förklaring.
hela sommaren har jag hört den på p3 och bandit och rockklassiker på radion när jag släpat mig omkring på bageriets mjöliga golv. jag förknippar den helt enkelt med jobb som jag förknippar med trygghet, med alla nya goda människor och bara känslan av att vara i den bubblan man hamnar i tack vare hörselkåporna. svävande.
låten då. en klar gitarrslinga och så kommer det peppande "BE STRONG", man ba ja jo jag kan väl försöka. "ANOTHER DAY WILL RISE", får väl hoppas det. ("as you die" skiter vi i). så sammanfattningsvis vrider sig mina tarmar och övriga inre organ ut och in i någon slags i'd do anything for love-inspirerad gastkramande lycka/olycka. min ambivalens inför låten är stor men att den påverkar mig kan jag inte förneka.

det är för tidigt att skriva mycket om min nya skolsituation, jag har knappt hunnit nosa på den än ju. har hunnit stifta diverse nya bekantskaper och hänger inte med enbart mig själv under föreläsningarna, gött så. människor är så jävla fascinerande! koncentrerat iakttagande 9-5, what a way to make a living. jag insuper alla olikheter och njuter/lider.

sex dagars bärsande har gjort att jag hunnit hänga på flera olika ställen i flera olika sammanhang. jag är för bra på att dela upp och dela in. tänk om jag började se världen som en helhet? spelar roll. ALLA ÄR SÅ JÄVLA GODA!

avslutningsvis så fick jag ett fantastiskt seriealbum av nina. förutom bildning gav boken mig följande kraftuttryck: "jag blir så arg att jag kan skita knäck i spiral". och det blir jag, det är skämmigt att vara europé, det är omöjligt att inte bli arg när man läser om kapitalismens framväxt.
jag har skrivit det förr och jag skriver det igen, ilskan gör mig stark. och med det knyter jag ihop påsen och lyssnar en gång till på låten. be strong, yes sir.

---------

tolvtusen käppar, ett hjul