*ler snusnäsduk runt fotleden*

några slags gränser är passerade och jag är nöjd med det. so long sucker, nu vänder vi blad!

för full hals

kära vänner, jag minns era varningar, tog dem med en klackspark men nu är jag redo att stämma in i klagokören: fy jävla fan för cerazette. fy jävla fan.

jag vet att jag är dålig på mycket men brukar liksom försvara det med att jag har andra kvalitéer. det jobbiga blir när man inte kommer på vilken någon av de här kvalitéerna skulle vara. jag kom på en nyss dock, jag är jävligt bra på att göda min ångest. är det något jag kan så är det fan att smeka min ångest, min sorg och min smärta med feltänk, emomusik, nostalgi och allt allt för att förstärka känslan. för att använda en opassande metafor; jag smeker känslan till orgasm. kan ej fortsätta skriva, jag ska fortsätta lyssna på emoplaylisten. hai.

hatar att jag älskar dig hatar att jag älskar dig hatar att jag älskar dig hatar att jag älskar dig hatar att jag älskar dig osv i all oändlighet

ev lite magstarkt

dagens playlist:

up where we belong - joe cocker
i'm yours - jason mraz
love is all around - wet wet wet (!!!???)
without you - mariah carey


klart som fan att jag sitter och mentalspyr efter det. det finns några miljarder låtar att välja bland och jag tar dem som stör mig mest. självdestruktivist javisst! låtarna punkterar allt vad glädje heter men min ilska blir att lita på! det naturliga låtvalet att väga upp med? självklart rape me med nirvana.

dygnet gud inte glömde

göteborg hade världens bästa besök så vi passade på att dricka vin på en balkong en parlant om kungahus, män och religion. självfallet lockade andra långs gapande käft. där flödade ölen vill jag lova och en fyra fernet en tisdagskväll kändes som en god idé. det stängde och även taxi till sahlgrenska kändes som en bra grej. min lilla veri skulle hem i ottan så vi tog hennes pick och pack och tyckte det var en god idé med ytterligare en taxifärd. #tisdagsefterfest (jag ogillar det här med namn så jag fingerar från och med nu) @torsten nom nom! min fina ver slocknade nästan på en gång men vi övriga tre musketörer fortsatte att bärsa till halv sex. spotifyhits, sugrör i ölen, lite stalking och brottningsmatcher senare däckade jag på soffan. vill även minnas att jag blev upp och nedvänd, runtslängd och släpad på golvet. action: jag, bulan och blåmärkena love you! halv nio vaknade jag av full turbulens, ver hade vaknat i tid till sitt tåg men vi andra försov oss som små barn och väcktes av bankande på dörren. jag hittade ut, hittade spårvagnshållplats, insåg hur full jag fortfarande var, satte på en bänk i solen och slumrade till. eftersom jag hade lovat tilding att vara hårmodell så jag bad till gud om att inte behöva spy i frisörsalongen. det lyckades och jag satt där som ett snällt lamm i några timmar. lärarna bedömde frillan och i tell you, det kändes så jävla SKUMT att sitta där som världens minst hårintresserade människa och blir kammad tusentals gånger och höra saker som "perfekt klipplinje" och "här var ett hårstrå lite för långt". typ VEMBRYRSAJ??? nu är jag i alla fall en klippning, ett långt gott tildhäng samt diverse erfarenheter rikare och viktigaste av allt så är jag back on efterfesttrack. LIKE!

jag tänker att om jag skriver snabbt och liksom i förbigående så kommer ingen hinna märka detta inlägget och det vore bra. en måndag gjorde jag en kraftansträngning, ett allvarligt försök att lämna, släppa och gå vidare. det bästa försök jag gjort. det gick en vecka så kom ett sms och fuckade upp. jag biter ihop, fortsätter att gå. det är bara det att medan jag går påminner minst var tredje låt på ipoden om dig. låtar du spelat, skickat, sjungit eller dansat till, pratat om, låtar du uppmärksammat mig på eller spelat in på den där skivan du gav mig. biter ihop lite till, går vidare.