jag vet att jag är dålig på mycket men brukar liksom försvara det med att jag har andra kvalitéer. det jobbiga blir när man inte kommer på vilken någon av de här kvalitéerna skulle vara. jag kom på en nyss dock, jag är jävligt bra på att göda min ångest. är det något jag kan så är det fan att smeka min ångest, min sorg och min smärta med feltänk, emomusik, nostalgi och allt allt för att förstärka känslan. för att använda en opassande metafor; jag smeker känslan till orgasm. kan ej fortsätta skriva, jag ska fortsätta lyssna på emoplaylisten. hai.