När jag pallar att stå emot att säga JA till att jobba känner jag mig stark, modig, nöjd och som en svikare.
Det här med klass osv också. Går att diskutera i all oändlighet. Hade det inte varit för ett must go to-v-möte på onsdag skulle jag lätt gått och lyssnat på Greider och andra goda på Trappan kl 19. Med detta inlägg hoppas jag att någon annan pallrar sig dit och noggrant återger för mig allt som sagts.
Apropå detta så läste jag fantastiska Vi åt aldrig lunch av Lilian Ryd för ett tag sen som handlar om klass, kultur, "etnicitet" (norrlänningar) och annat sånt som vi alla älskar att läsa om. Det tog mig typ två år och orkar plocka den ur bokhyllan pga liten och mycken text men asså fan vad bra den var.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar